Nu är biljetterna bokade! Axis har fått plats på planet och min biljett är betalad =) Så nu ska vi ner till Kroatien i november till Croatian Sheepdog Championship!
Längtar ihjäl mig =D
Mina två svarta...och jag
torsdag 28 augusti 2014
tisdag 26 augusti 2014
We are in a flow =)
Ja vad ska man säga, jag måste tydligen ner ordentligt i gropen o kravla en stund innan jag tar mig upp igen. För nere i gropen har jag definitivt varit, ledsen och uppgiven över situationen och jag har haft ett otroligt stöd från massor med människor som orkar med mina dippar =)
Men nu har det tydligen vänt, iaf med Axis =) Vi är inne i ett flow nu som jag njuter av i fulla drag. Jag njuter av detta för att jag är värd det. Jag säger det högt o tydligt, jag är verkligen värd detta! I söndags åkte vi ner till Hässleholm, ca 20 mil, för att köra en klass. Det är långt för ett lopp, men agilityklass 1 ville vi ju komma ur nån gång =) O banan var riktigt trevlig, det enda jag var lite orolig över var situationen efter balansen. Han skulle in i en tunnel efter som låg nån meter till vänster om nedfarten av balansen. Dessutom så låg den andra ingången rakt fram fast inte en synlig öppning, som ett L ungefär. Så jag visste att jag var tvungen att trycka ut honom vid nedfarten för att han skulle ta rätt ingång. O när jag trycker ut honom på balansen så finns alltid risken att han hoppar.
Hässleholm är en riktigt trevlig och bra klubb, och dom hade dessutom kontaktfältshinder på uppvärmningen =) Jag gick dit och körde tre skick på balansen. Den första träffade han, men en hög träff. andra hoppade han och tredje blev en riktigt bra träff. Jag kände verkligen en helt annan känsla i mig själv inför detta loppet. Jag kände ett självförtroende inför agilityklassen som jag inte har känt innan. Jag tror det beror på lite olika saker, dels för att jag vet att han faktiskt kan och dels för att jag vet vad jag ska göra om han hoppar. Jag kände verkligen när jag gick in på banan att det går som det går, tar han det inte gör jag bara om och sen har vi fler tävlingar framför oss =)
När vi sedan gick in på banan och balansen var som hinder nr 3 och känslan när han tar runningen på balansen =) Helt underbart! Det jag är mest stolt över (bortsett från RC på balansen) är faktiskt att jag själv kände mig väldigt lugn genom hela loppet efter balansen. Jag stressade inte upp mig för att vi faktiskt hade chans att ta pinne eftersom han tog balansen. Utan jag jobbade mig genom hela banan hinder för hinder. Jag hade kunnat få panik inför sista hindret när han inte riktigt visste vart han skulle efter platta tunneln som var näst sista hindret, men jag var lugn fick över honom =) Tiden 27.03 räckte till en vinst och vi är nu uppflyttade till klass 2 =D Är såååå lycklig!!!
Känns bra att äntligen vara ur klass 1 och jag känner att vi faktiskt är redo för klass 2 nu med runningen. Nu ska vi utmana oss själva i runningträningen med.
Känns bra att ha tagit oss vidare inför Croatian sheepdog Championship med =) Nu är vi redo ;)
Vill ni se film på loppet så hittar ni det på facebook =)
Kungsbacka
Helgen 16-17 augusti var det tävling i Kungsbacka och den tävlingen är alltid lika kul att åka på =) Båda hundarna tävlade med blandade resultat. Åkte tillsammans med Anette och Anna, vi tryckte in oss i min bil med 4 hundar =) Anna och Anette trodde inte på detta, men jag överbevisade dom ;)
Lördagen började med att vi var i god tid i Kungsbacka, tills vi missade avfarten in i Kungsbacka och kom på det LITE sent. Vi fick vända efter många om och men och stressa till tävlingsplatsen. Körde som en galning på småvägarna ;) Kom dit iaf i tid till banvandringen för agilityklass 1 och jag hade startnr 1 med Axis. Detta med att komma i sista minuten till en tävlingsplats med Axis, slängas in på banan med startnr 1 är ingen optimal situation. Han fixar inte det helt enkelt ;) Balansen som nr 2 gör ju inte direkt att han hinner komma in i banan och koppla på hjärnan heller så runningen på balansen gick inte som jag hoppats =) Domaren tyckte att Axis var på kf, jag såg att han inte var det. Jag valde att ta om nedfarten, Axis satte ett perfekt RC och vi gick ut =)
Sedan var det dags för den öppna hoppklassen. Detta var en cup där lördagens hopplopp och söndagens agilitylopp skulle läggas ihop. Axis var den enda av mina hundar som skulle tävla. Det var en väldigt trevlig bana och vi gjorde ett riktigt bra lopp. Tyvärr fick vi med oss en rivning, annars bästa tiden =)
Därefter var det dags för klass 3 och Atlas startade med agilityklassen. En rolig bana, men tyvärr så är ju Atlas kontaktfält inte de bästa för tillfället så det blev en disk. Fram tills dess så gick banan jättebra!
Sen var det dags för Axis debut i hopp3 och naturligtvis skulle Atlas också tävla. Startade med Atlas först och det enda jag var nervös över var starten, den var ganska knepig. Men med en massa hejarop från folket utifrån så satte vi en nolla! =) jag var sååå glad och är fortfarande! Tyvärr var vi 6 hundradelar från SM pinne =(
Axis gjorde en ok debut =) Slalomet satt inte och han gick ur en port för tidigt och hoppade ett hinder han inte skulle. Men starten funkade ok =) o han satte den svåra slalomingången!
Söndagen startade ungefär lika bra som lördagen ;) Vi kom i rasande fart in på tävlingsområdet 5 min efter det skulle ha startat, som tur var så var dom sena ;) Började med hopp3 och Axis startade som nr 5. Och precis som jag skrev tidigare så är inte detta den bästa starten för Axis. Vi gjorde ett fint lopp, om man bortser från att han denna gången inte kunde slalomingången ;) Atlas och jag gjorde ett katastroflopp.
Agilityloppet med Atlas var ok. Några delar är jag nöjd med, men det är dom där j*vla kf som inte sitter just nu... Så disk även denna gången.
Sen skulle vi då avsluta med den öppna agilityklassen. Eftersom jag hade 5 fel med mig så var mitt mål att han skulle sätta sina running på balansen. Balansen var som nr 5 på banan, en bra running situation. Pratade med Jenny hur jag skulle göra eftersom hon redan sprungit banan. När vi sen går in och sätter balansen så var jag så lycklig, i mitt huvud hade vi redan vunnit =) Att vi sen nollar resten av loppet känns fortfarande helt overkligt! Vi vann klassen och slutade totalt 3a i cupen =D Känslan jag har efter det loppet är obeskrivligt =) o alla fina kommentarer efteråt! Tack!
Den känslan som jag avslutade med känns helt fantastiskt. Samtidigt finns känslan där av den missade SM pinnen. Jag vet att många kan tycka att det är bara en småsak, men för mig att gång på gång missa den där SM pinnen gör att min dröm med Atlas krossas lite varje gång. Ska det vara så här? Ska inte jag kunna ta mig till SM med min älskade själsfrände? Jag vill det, men jag vågar inte ha det målet för jag blir så besviken varje gång vi misslyckas =( Jag kan samtidigt inte ha ett mål att bara ha kul, för då gör jag inte han rättvisa. Jag kan ha kul på vägen mot ett mål, men målet kan inte för mig vara att ha kul. Det är inte jag. Känslan av att nolla ett lopp med Atlas är inte samma som att nolla med Axis. Det är en fantastisk känsla oavsett men inte samma känsla =) Jag och Atlas har alltid kämpat i uppförsbacke tillsammans, när vi gör något bra så blir jag sååå glad över hur långt vi har kommit tillsammans. Jag önskar så att vi fick lite cred för det på pappret.
Jaja vi får väl se vad som händer =)
Lördagen började med att vi var i god tid i Kungsbacka, tills vi missade avfarten in i Kungsbacka och kom på det LITE sent. Vi fick vända efter många om och men och stressa till tävlingsplatsen. Körde som en galning på småvägarna ;) Kom dit iaf i tid till banvandringen för agilityklass 1 och jag hade startnr 1 med Axis. Detta med att komma i sista minuten till en tävlingsplats med Axis, slängas in på banan med startnr 1 är ingen optimal situation. Han fixar inte det helt enkelt ;) Balansen som nr 2 gör ju inte direkt att han hinner komma in i banan och koppla på hjärnan heller så runningen på balansen gick inte som jag hoppats =) Domaren tyckte att Axis var på kf, jag såg att han inte var det. Jag valde att ta om nedfarten, Axis satte ett perfekt RC och vi gick ut =)
Sedan var det dags för den öppna hoppklassen. Detta var en cup där lördagens hopplopp och söndagens agilitylopp skulle läggas ihop. Axis var den enda av mina hundar som skulle tävla. Det var en väldigt trevlig bana och vi gjorde ett riktigt bra lopp. Tyvärr fick vi med oss en rivning, annars bästa tiden =)
Därefter var det dags för klass 3 och Atlas startade med agilityklassen. En rolig bana, men tyvärr så är ju Atlas kontaktfält inte de bästa för tillfället så det blev en disk. Fram tills dess så gick banan jättebra!
Sen var det dags för Axis debut i hopp3 och naturligtvis skulle Atlas också tävla. Startade med Atlas först och det enda jag var nervös över var starten, den var ganska knepig. Men med en massa hejarop från folket utifrån så satte vi en nolla! =) jag var sååå glad och är fortfarande! Tyvärr var vi 6 hundradelar från SM pinne =(
Axis gjorde en ok debut =) Slalomet satt inte och han gick ur en port för tidigt och hoppade ett hinder han inte skulle. Men starten funkade ok =) o han satte den svåra slalomingången!
Söndagen startade ungefär lika bra som lördagen ;) Vi kom i rasande fart in på tävlingsområdet 5 min efter det skulle ha startat, som tur var så var dom sena ;) Började med hopp3 och Axis startade som nr 5. Och precis som jag skrev tidigare så är inte detta den bästa starten för Axis. Vi gjorde ett fint lopp, om man bortser från att han denna gången inte kunde slalomingången ;) Atlas och jag gjorde ett katastroflopp.
Agilityloppet med Atlas var ok. Några delar är jag nöjd med, men det är dom där j*vla kf som inte sitter just nu... Så disk även denna gången.
Sen skulle vi då avsluta med den öppna agilityklassen. Eftersom jag hade 5 fel med mig så var mitt mål att han skulle sätta sina running på balansen. Balansen var som nr 5 på banan, en bra running situation. Pratade med Jenny hur jag skulle göra eftersom hon redan sprungit banan. När vi sen går in och sätter balansen så var jag så lycklig, i mitt huvud hade vi redan vunnit =) Att vi sen nollar resten av loppet känns fortfarande helt overkligt! Vi vann klassen och slutade totalt 3a i cupen =D Känslan jag har efter det loppet är obeskrivligt =) o alla fina kommentarer efteråt! Tack!
Den känslan som jag avslutade med känns helt fantastiskt. Samtidigt finns känslan där av den missade SM pinnen. Jag vet att många kan tycka att det är bara en småsak, men för mig att gång på gång missa den där SM pinnen gör att min dröm med Atlas krossas lite varje gång. Ska det vara så här? Ska inte jag kunna ta mig till SM med min älskade själsfrände? Jag vill det, men jag vågar inte ha det målet för jag blir så besviken varje gång vi misslyckas =( Jag kan samtidigt inte ha ett mål att bara ha kul, för då gör jag inte han rättvisa. Jag kan ha kul på vägen mot ett mål, men målet kan inte för mig vara att ha kul. Det är inte jag. Känslan av att nolla ett lopp med Atlas är inte samma som att nolla med Axis. Det är en fantastisk känsla oavsett men inte samma känsla =) Jag och Atlas har alltid kämpat i uppförsbacke tillsammans, när vi gör något bra så blir jag sååå glad över hur långt vi har kommit tillsammans. Jag önskar så att vi fick lite cred för det på pappret.
Jaja vi får väl se vad som händer =)
torsdag 14 augusti 2014
RC heaven
Ja nu är vi även inne i en bra period vad gäller RC med ;) Vi körde ett kort pass igår på klubben, de första två skicken blev höga träffar och sen var resten som på filmen. Mitt största bekymmer nu är hur jag ska träna in snea uppfarter. Hoppas jag ska få hjälp av Jenny eller Nettan med detta =)
Depp och pepp - livet inom agility
Ja nu är det längesen jag skrev här =) Jag har varit dålig på att uppdatera efter mina tävlingar, dels för att jag inte riktigt haft tid eller orkat och dels för att jag har varit inne i en rejäl svacka. Jag hatar att vara negativ och då orkar jag inte skriva nåt alls här på bloggen ist. Det räcker att ni får höra gnället på facebook ;)
Som sagt jag har varit inne i en rejäl svacka nu på senaste. Jag kände mig sådär efter GULDagilityn, som egentligen var en alldeles fantastisk tillställning. Jag behövde verkligen summercamp för att känna att jag och Axis kan faktiskt. När vi sedan åkte till Falkenberg så blev jag knäckt. Ingenting fungerade mellan mig och mina hundar. Axis var superstressad ena dagen och kunde varken svängkommandona eller slalom, så jag bröt efter 8 hinder. Andra dagen tog han en helt obegriplig tunnel som inte var obegriplig för honom tydligen. Atlas var inne i en tråkperiod igen och skällde, hoppade kf och sånt. Och jag kände mig som väldens sämsta handler.
Alla var supergoa mot mig och försökte peppa mig, men just i detta ögonblick så kände jag inte att nåt hjälpte. O jag vet inte heller vad jag vill höra för att det ska kännas bättre. O många säger till mig att ni vet att ni är bra, men just i den stunden så känner jag faktiskt inte det. Jag kan känna att jag och Axis är såå bra ofta, att vi är riktigt sammansvetsade. Men när ingenting fungerar då känner man sig inte bra... O det är verkligen ingenting jag bara säger.
Sen tog jag o Nettan en promenad efter atlas första lopp dag 2 i Falkenberg. Hon sa en massa bra saker, lite verbala örfilar ;) Jag kan inte säga vad hon sa som var så där extra bra, men det hjälpte. Det kändes LITE bättre, det kändes iaf som om jag skulle komma ur svackan nån gång.
Lördagen var det tävling i Jönköping för mig och atlas och det kändes åtminstone bättre även om han gjorde katastroflopp i agilityklasserna. Jag avslutade med ett resultat iaf, 5 fel i hoppklassen. Bara det höjer självförtroendet =)
Sen kom då i lördags då det var dags för Axis att tävla. Vi åkte till Mönsterås, jag, Carin och Anna-Karin. Sååååå långt bort kändes det, men vilken dag det blev! En otroligt trevlig tävling, med få starter och trevliga banor =) Jag och Axis skulle köra 2 hopplopp och ett agilitylopp. Vi började med ett hopplopp som kändes som en trevlig bana. Jag var mest nervös för starten, hann jag bara min plan där så skulle resten lösa sig. Jag trodde att Axis rev hinder nr 2 när jag startade honom. Hela hindret bara skallrade, men jag vågade inte kolla utan körde bara på. När vi sen kom i mål så var jag inte säker på att vi var nollade, så när speakern sa 0 fel så bara skrek jag =) ÄNTLIGEN! Det var exakt detta jag behövde! Jag och Axis har inte haft ett nollat resultat på 1 år, så detta var precis det som behövdes. Jag var sååå glad att jag kände att resten av dagen var bara en bonus =)
Sen var det agilityklassen. En trevlig bana, men en Mats G bana med enorma raksträckor. Lyckades hyfsat ända fram till hinder nr 14 eller nåt, där hann jag inte med och det blev en snurr och vägran. Sen var det bara sista raksträckan kvar med balansen och han satte den! Han satte runningen =) i o för sig med en mycket hög träff, men han satte den! Jag var sååå glad!!!
Så inför sista hopploppet var det bara in och köra, jag var så nöjd med mina lopp denna dagen att sista kändes överflödigt =) Dessutom en bana som verkligen inte var i svåraste laget. Det fanns ett ställe där många hade fått en vägran där jag bestämde mig för att vara väldigt tydlig för att inte gå på den niten. Mycket tunnlar, och det största problemet var väl egentligen att komma ihåg banan ;) Men vi satte den också och helt plötsligt hade vi tagit två pinnar i hopp och blivit uppflyttade till hopp3 =) Jag kan knappt fatta att det är sant fortfarande! =)
Att gå från att veckan innan tro att vi aldrig kommer lämna klass 2 till att på en tävling ta oss upp i hopp3 är helt sjukt! =) Det är verkligen agility i ett nötskal =) Ler fortfarande när jag tänker på helgen. Detta kan jag leva på ett tag nu, men kanske inte 1 år ;) Så jag hoppas det kommer ett resultat innan dess ;)
Som sagt jag har varit inne i en rejäl svacka nu på senaste. Jag kände mig sådär efter GULDagilityn, som egentligen var en alldeles fantastisk tillställning. Jag behövde verkligen summercamp för att känna att jag och Axis kan faktiskt. När vi sedan åkte till Falkenberg så blev jag knäckt. Ingenting fungerade mellan mig och mina hundar. Axis var superstressad ena dagen och kunde varken svängkommandona eller slalom, så jag bröt efter 8 hinder. Andra dagen tog han en helt obegriplig tunnel som inte var obegriplig för honom tydligen. Atlas var inne i en tråkperiod igen och skällde, hoppade kf och sånt. Och jag kände mig som väldens sämsta handler.
Alla var supergoa mot mig och försökte peppa mig, men just i detta ögonblick så kände jag inte att nåt hjälpte. O jag vet inte heller vad jag vill höra för att det ska kännas bättre. O många säger till mig att ni vet att ni är bra, men just i den stunden så känner jag faktiskt inte det. Jag kan känna att jag och Axis är såå bra ofta, att vi är riktigt sammansvetsade. Men när ingenting fungerar då känner man sig inte bra... O det är verkligen ingenting jag bara säger.
Sen tog jag o Nettan en promenad efter atlas första lopp dag 2 i Falkenberg. Hon sa en massa bra saker, lite verbala örfilar ;) Jag kan inte säga vad hon sa som var så där extra bra, men det hjälpte. Det kändes LITE bättre, det kändes iaf som om jag skulle komma ur svackan nån gång.
Lördagen var det tävling i Jönköping för mig och atlas och det kändes åtminstone bättre även om han gjorde katastroflopp i agilityklasserna. Jag avslutade med ett resultat iaf, 5 fel i hoppklassen. Bara det höjer självförtroendet =)
Sen kom då i lördags då det var dags för Axis att tävla. Vi åkte till Mönsterås, jag, Carin och Anna-Karin. Sååååå långt bort kändes det, men vilken dag det blev! En otroligt trevlig tävling, med få starter och trevliga banor =) Jag och Axis skulle köra 2 hopplopp och ett agilitylopp. Vi började med ett hopplopp som kändes som en trevlig bana. Jag var mest nervös för starten, hann jag bara min plan där så skulle resten lösa sig. Jag trodde att Axis rev hinder nr 2 när jag startade honom. Hela hindret bara skallrade, men jag vågade inte kolla utan körde bara på. När vi sen kom i mål så var jag inte säker på att vi var nollade, så när speakern sa 0 fel så bara skrek jag =) ÄNTLIGEN! Det var exakt detta jag behövde! Jag och Axis har inte haft ett nollat resultat på 1 år, så detta var precis det som behövdes. Jag var sååå glad att jag kände att resten av dagen var bara en bonus =)
Sen var det agilityklassen. En trevlig bana, men en Mats G bana med enorma raksträckor. Lyckades hyfsat ända fram till hinder nr 14 eller nåt, där hann jag inte med och det blev en snurr och vägran. Sen var det bara sista raksträckan kvar med balansen och han satte den! Han satte runningen =) i o för sig med en mycket hög träff, men han satte den! Jag var sååå glad!!!
Så inför sista hopploppet var det bara in och köra, jag var så nöjd med mina lopp denna dagen att sista kändes överflödigt =) Dessutom en bana som verkligen inte var i svåraste laget. Det fanns ett ställe där många hade fått en vägran där jag bestämde mig för att vara väldigt tydlig för att inte gå på den niten. Mycket tunnlar, och det största problemet var väl egentligen att komma ihåg banan ;) Men vi satte den också och helt plötsligt hade vi tagit två pinnar i hopp och blivit uppflyttade till hopp3 =) Jag kan knappt fatta att det är sant fortfarande! =)
Att gå från att veckan innan tro att vi aldrig kommer lämna klass 2 till att på en tävling ta oss upp i hopp3 är helt sjukt! =) Det är verkligen agility i ett nötskal =) Ler fortfarande när jag tänker på helgen. Detta kan jag leva på ett tag nu, men kanske inte 1 år ;) Så jag hoppas det kommer ett resultat innan dess ;)
 |
| Tack Mönsterås BK för alla fina priser vi fick med oss hem!!! |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)