"Om livet bara handlar om prestation så...

...blir det jävligt tomt i bröstet"

Jag har lyssnat på så många kloka människor på senaste tiden att jag måste faktiskt skriva lite om det. Egentligen endast för att jag själv ska komma ihåg det och faktiskt tänka på det i jobbiga och motiga stunder! Citatet ovanför kommer från Paolo Roberto, jag följer honom på instagram nu när jag kör hans "15medPaolo" genom jobbet. O just det fastnade i mig. Det fastnade nog mycket i mig just för att jag och min vän Emmeli har diskuterat mycket i veckan varför man vill lyckas t.ex. inom sitt företag. Att om man tänker efter så handlar det i grund o botten inte om att man vill bli känd inom sitt område i sitt företag, det är inte det som kommer göra en lycklig i slutändan utan det är andra saker.

I söndags kväll satt jag och kollade på "I huvudet på Gunde Svan". Ett program jag verkligen gillade. Jag är ju ute o far väldigt mycket på helgerna, men just denna helgen var jag hemma utan några som helst måsten under hela helgen. Jag kunde därför njuta av en underbar söndagskväll i söndags där jag inte var dödstrött o somnade på soffan utan faktiskt kunde SE det som var på tvn. O just i söndags så träffade Gunde Svan Carolina Klüft. O hennes inställning under hennes framgångsår är nåt som jag verkligen ska försöka bära med mig. Till o med Gunde Svan var imponerad och förundrad över hennes inställning =) För Carolina Klüft var alltid glädjen och gemenskapen det viktigaste och det är det ju för oss som håller på med agility med, iaf för mig =) men ibland glömmer man bort det! O om det funkar för en OS guldmedaljör så borde det väl funka för oss grönisar med eller ;) oavsett sport!
Att hon dessutom ser sig som ett batteri med en viss mängd energi tycker jag är fenomenalt =) får hon inte ur sig all energi som var tänkt på en gren så har en massa extra energi till en annan gren =D

Jag blir så otroligt ledsen när jag läser om saker folk skriver som de får höra av andra, saker som är ren avundsjuka. Jag har själv varit med om det och vet hur mycket det sårar. Dessutom verkar dessa människor veta precis när dom ska säga dessa saker så det ska såra mest! Varför kan man inte bara vara glad för nån annan? Jag hoppas verkligen inte jag har slängt ur mig såna grodor nån gång, och har jag det så ber jag tusen gånger om ursäkt!

Japp då gör vi ett sista försök....

Ja nu börjar jag lessna på RC träningen, o denna gången på riktigt. Axis gör sämre RC än nånsin just nu och detta är nu sista försöket jag gör för att få till detta. Jag ska ge det en ärlig chans över vintern, vi ska backa massor med steg och nästan börja om... Jag har inte bestämt mig för om jag ska börja på en gång eller om jag ska vänta tills tävlingarna är slut, men tro jag kommer börja nu. Sen får vi se om jag väljer att tävla de sista tävlingarna.
Jag är så trött på att läsa om alla som bara fixar det. Jag vet, alla har bakslag, men ärligt så känns det bara som att det är min hund som inte fattar.... Jag är jätteglad för alla som det funkar för, det är inte det, men det är j*vligt frustrerande när det aldrig funkar för oss med tanke på hur mycket träning jag lägger ner.
Jag har tränat fel från början, det är därför det inte funkar. Dessutom började jag tävla för tidigt!

Så nu har jag lagt upp en plan tillsammans med Nettan =) Tack o lov att jag kan bolla med henne! Sen ska jag diskutera med Jenny när jag åker dit. Fan fan fan, jag vill ju inte lägga ner detta!